Skulle inte säga att jag tror som i att vara troende. Däremot så tror jag att saker sker av en anledning kan även känna att jag tror lite på karma, IBLAND! bör tilläggas. Ibland tror jag på Lagen om tingens jävlighet. Dagen efter man hurttigt börjat på gym tror jag att jag håller på att dö. 

Tror gör jag nog på många saker men troende är jag verkligen inte.

I kyrkan tror man här vet man ;)

Dag 1 – Presentera mig själv. 
Dag 2 – Min kärlek. 
Dag 3 – Mina föräldrar. 
Dag 4 – Det här åt jag idag. 
Dag 5 – Vad är kärlek. 
Dag 6 – Min dag. 
Dag 7 – Min bästa vän. 
Dag 8 – Det här hade jag på mig idag. 
Dag 9 – Min tro. 
Dag 10 – Mina favoritsaker. 
Dag 11 – Mina syskon. 
Dag 12 – I min handväska. 
Dag 13 – Mina dåliga sidor. 
Dag 14 – Mina favoritplagg. 
Dag 15 – Mina drömmar. 
Dag 16 – Mitt första husdjur. 
Dag 17 – Mitt favoritminne. 
Dag 18 – Min favoritfödelsedag. 
Dag 19 – Detta ångrar jag. 
Dag 20 – Den här månaden. 
Dag 21 – Min första kärlek. 
Dag 22 – Det här upprör mig. 
Dag 23 – Det här får mig att må bättre. 
Dag 24 – Det här får mig att gråta. 
Dag 25 – Min bästa grimas. 
Dag 26 – Mina rädslor. 
Dag 27 – Min favoritplats. 
Dag 28 – Det här saknar jag. 
Dag 29 – Mina förebilder. 
Dag 30 – Ett sista ögonblick.

Sitter på jobbet och bläddrar i tidningen. Slår upp mitten av tidningen och ser vilka som har namnsdag idag.
Lite obehagligt sammanträffande med tanke på ett tidigare inlägg här på bloggen i natt.
Alfons och Inez... Nog stack det till i hjärtat.

Ett år senare känner jag att jag klarar av att fortsätta, så vi får väl se om jag kan slutföra det jag påbörjade.

Tänker inte bjuda på en bild av min klädsel eftersom jag vanligtvis och även denna dag kommer ha på mig mjukisbyxor och linne. Min vanliga klädsel då jag håller på med hunderier.
Så jag lämnar bilden till din fantasi. Kom ihåg: Nötta mjukisbyxor från Team sportia, helst svarta och ett lagomt nött linne i någon annan färg helst med brottarrygg ;)

Dag 1 – Presentera mig själv. 
Dag 2 – Min kärlek. 
Dag 3 – Mina föräldrar. 
Dag 4 – Det här åt jag idag. 
Dag 5 – Vad är kärlek. 
Dag 6 – Min dag. 
Dag 7 – Min bästa vän. 
Dag 8 – Det här hade jag på mig idag. 
Dag 9 – Min tro. 
Dag 10 – Mina favoritsaker. 
Dag 11 – Mina syskon. 
Dag 12 – I min handväska. 
Dag 13 – Mina dåliga sidor. 
Dag 14 – Mina favoritplagg. 
Dag 15 – Mina drömmar. 
Dag 16 – Mitt första husdjur. 
Dag 17 – Mitt favoritminne. 
Dag 18 – Min favoritfödelsedag. 
Dag 19 – Detta ångrar jag. 
Dag 20 – Den här månaden. 
Dag 21 – Min första kärlek. 
Dag 22 – Det här upprör mig. 
Dag 23 – Det här får mig att må bättre. 
Dag 24 – Det här får mig att gråta. 
Dag 25 – Min bästa grimas. 
Dag 26 – Mina rädslor. 
Dag 27 – Min favoritplats. 
Dag 28 – Det här saknar jag. 
Dag 29 – Mina förebilder. 
Dag 30 – Ett sista ögonblick.

Steg 1: Förnekelse

Jag har besökt alla platser vi var på tillsammans, har tittat på varenda bild på honom och jag har suttit i timmar och tänkt på allt vi gjorde. I början var alla saker kvar på sin plats, tills jag kände orken att plocka bort dem, en efter en.
Då var det ett stort problem ur vad katterna skulle dricka ur, de hade alltid druckit ur hans vattenskål. Jag hörde honom gå omkring hemma, kunde höra honom andas och väntade mig att han skulle stå i hallen varje gång jag öppnade dörren. Det gjorde ont att vara hemma.

Steg 2: Ilska

Jag var arg, förbannad rent ut sagt över att han inte fanns mer, över att jag var tvungen att ge upp min vän och inte någon annan. Önskade att någon annan kunde fått gå den vägen istället för att jag inte förtjänade det efter allt vi gått igenom.

Steg 3: Köpslående

Kunde gett vad som helst för att det skulle varit annorlunda, hade gett mitt eget liv för en minut till med honom. 

Steg 4: Depression

Orkade inte med skolan, livet eller något alls egentligen. Jag sörjde mycket och länge. Mycket stor saknad.

Steg 5: Accepterande

Minns honom med glädje, saknaden finns kvar men kan se tillbaka på de åren med honom och inse hur mycket jag lärt mig, hur mycket roligt vi hade och hur många gånger jag svor i frustration när det inte gick bra. Minns hur tungt det var med rehabiliteringen, hur rädd jag var när han opererades och lyckan när jag fick hämta hem honom.

Det var meningen att det skulle bli så här. Tack vare honom lärde jag mig att uppskatta tiden på ett annat sätt. Tack vare honom så kom den lilla nya och jag fick möjligheten att inse vad jag verkligen brinner för, jag lärde mig att våga lite mer och jag fann nya vänner. 

Tack Alfons för den tid jag fick med dig och tack för allt du lärde mig. Jag saknar dig fortfarande men jag tror jag har accepterat det som skett.
Jag minns dig med glädje för det var det du gav mig. Glömmer dig aldrig.

Deviljas Alfonzo 20080301 - 20110628

Spårskogen ännu en dag. Det är ju världens härligaste plats att vara på, fastän myggen biter!

Kan efter dagens spårpass konstatera att Szune har egentligen inget problem att lokalisera pinnarna för fem öre. Han är nog bara lite ung och svammlig, är min gissning. 

Idag lade jag ännu ett "apportspår" med 3 pinnar + målpinnen och 40 steg mellan varje apport.

Detta var även första gången jag introducerade målpinnen för Szune. Tyckte det var dags eftersom det är den som verkligen är The Shit.

1a pinnen: snabb markering, lekte lite med denna och gav honom mycket belöning.

2a pinnen: bättre markering men fortfarande något nonchalant. Ger massor med belöning.

3e pinnen: tappade spåret lite innan, hittar spåret och pinnen! Lägger sig platt på marken! BELÖNING!!!

Målpinnen: Förstod inte riktigt var det var, lekte massor massor med denna. Kastade iväg den och gav belöning när han kom tillbaka med den. Duktiga killen, den blev väldigt tuggad.

Men just nu skiter jag i att han tuggar på pinnarna. Han ska ändå liggmarkera och då tuggar han inte på dem.

Nåja i morgon är det lydnadsträning :)