Har sista tiden börjat kika runt en massa och börjat göra en hel del efterforskningar. Har nämligen börjat (i god tid) titta på uppfödare. Hade jag tänkt skaffa en till rottis hade det varit så mycket enklare. Men just nu tror jag att jag ska göra ett rasbyte. Kommer alltid ha en rottweiler men vill följa hjärtat och skaffa en ras som alltid legat som nummer 2 efter rottis, en Boxer.

Jag vet att det inte är den friskaste rasen som finns. MEN med tanke på att rottisar är bland de dyraste raserna att försäkra så kan jag ju faktiskt tycka att det spelar nog inte så stor roll. 

Det är därför jag är ute i god tid och spanar. För det finns friska Boxrar och de är inte så sällsynta som jag trott. Har kontaktat en uppfödare som är mycket aktiv med sina Boxrar i IPO och BSL. Så nu kollar jag på hur hälsan ser ut och forskar lite mer i de linjerna som hon har och har även spanat in två till uppfödare som verkar intressanta.

Kommer ALDRIG överge rottweiler! Men vill ändå testa en till ras. Känns nästan som att man är otrogen mot rottrobis kennel. Men jag har en rottweiler som är helt fantastisk, han är en riktig arbetsmaskin, trevligt temperament och bra mentalitet kombinerat med en bra exteriör och jag tror att jag inte kommer få en så här härlig rottis kille något mer. 

Om liknande linjer som Szune kommer ur dyker upp om några år så kommer jag definitivt överväga att skaffa en till rottis men just nu tror jag att en boxer är det som jag vill ha som nästa hund.

Men jag älskar min Szune över allt annat!

Blev gräsänka såhär helt plötsligt på fredagkvällen. Sambon bestämde sig för att dra iväg på skotertur i Kvikkjokk, tror jag det var.

Satt och tänkte lite över hur fantastiskt det hade varit att ha längre spårsäsong. I göteborg har de barmark och många andra ställen också. Egentligen saknar jag ingenting här hemma i Boden men är så obehagligt medveten om att mitt val av yrke och hobby hade passat sig bättre söderut med fler tävlingar och utställningar. 

MEN ofc med längre barmark kommer nackdelar. Fästingar, hurvel! Och det värsta av allt, massor med slask istället för snö och even worse ingen sol dygnet runt på sommaren!

Hur kan man leva utan det?!

Älskar att snöplumsa i meterdjup snö, åka iväg med ett brudgäng och grilla korv på någon snötäckt sjö, åka lite skoter, dricka kaffe i en "snösoffa". Hur överlever man utan det?

Visst spårsäsongen är kort. Men man får helt enkelt en annan uppskattning av barmarksperioden och spårar så mycket mer. Lydnaden slipar man på när marken är snötäckt och direkt den smälter bort så står man redo i skogsbrynet med spårpinnarna i högsta hugg!

Nä nog älskar jag mitt norrland och här stannar jag även om det är fördjävla kallt och mörkt på vintern!