Var i pagla igår med Dorina och tränade lite budföring och sök. Även fast regnet öste ner ganska ordentligt var vi tre stycken i farten, Lena och Pernilla var de andra två tappra själarna.

Även fast träningen blev mycket blöt så var det roligt.

Dorina fick testa nästa steg i söket och det gick verkligen över förväntan. Hon sprang mellan Pernilla och Lena, förbi mig som om hon inte gjort annat. Dock var Lenas godisar otroligt goda så Dorina hade lite svårt att slita sig därifrån. 

På vägen hem la jag ut ett viltspår som skulle ligga 24 h.

Idag efter skolan bar det av till skogen för att leta upp älgen som jag gömde. Dorina hittade den självklart även denna gång. Mycket störningar i form av orienterare och en helikopter. Orienterarna var helt ointressanta, dock verkade Dorina tycka helikoptern var lite väl spännande, men hon tappade inte spåret ändå.

Massor med beröm när hon hittade klöven som hon sedan fick bära iväg till bilen. Mycket nöjd var hon!

Väl hemma och ensam råkade jag tänka lite för mycket.

Sitter och tänker på den enorma saknaden som gnager inom mig. Det känns verkligen som om det aldrig kommer bli bra. 

Visst kan man sluta tänka på det och ha roligt, men samtidigt så varje gång jag tränar med Dorina eller går på en promenad med henne så tänker jag på vem jag egentligen borde promenera och träna med...

Den där underbara ängeln som slets ifrån oss aldeles för tidigt.

Han finns där i mina tankar, i mitt hjärta

varje dag, varje sekund

Varje dag jag vaknar så hoppas jag att han ligger där bredvid och snarkar

Varje dag önskar jag att jag fick pussa hans nos en gång till

Men varje dag börjar med att jag talar om för mig själv att han inte finns mer och att jag aldrig mer får pussa hans nos.

Den här bilden ovanför är från hans 3 års dag. 3 månader och 27 dagar senare fick han somna in.

Vi var så lyckliga den dagen. Det var en helt underbar dag, solen sken och det var bara några minusgrader ute. Vi var och promenerade på skoterlederna i två timmar och bara myste i solen.

Fick jag återuppleva en dag i mitt liv igen så hade jag valt den. Vi var lyckliga då, vi var tillsammans och bekymmerslösa.

Det var precis som det skulle vara.

Vaknar nästan varje natt av minnet från den dagen vi avlivade honom. Går igenom det om och om igen. Från det vi pratar med veterinären tills det att jag lämnar rummet. Micke stannade lite till.

När jag vaknar känner jag paniken som jag kände då vi kom hem från gammelstan. Känner smärtan i bröstet och paniken som jag kände då när jag såg hans tomma bädda. 

Men bara för en sekund. Sen slutar det.

För jag vet att hur ont det än gör så hade jag fattat samma beslut igen, för hans skull.

Jag saknar honom, kommer alltid att sakna honom. 

Jag vet att tiden läker alla sår,

men ärren de består.

Som ett minne av det som hänt,

en förnimmelse av det man en gång känt.

Min vän, vi ses igen,

en vacker dag, du och jag.

Jag hoppas du väntar på mig,

jag kommer alltid älska dig...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bytte blogg då denna inte riktigt var det jag ville ha...Nu hittar ni mig på...onenolli.wordpress.com   Det uttalas One and olli ;) ...

Ja kanske ska börja med att summera året som gick. Mina mål var: - Godkänt lägre klass - LP1   Båda avbockade.  Szune fick LP1 i maj då vi startade i ettan i Älvsbyn. Tre starter tre 1a pris. Sen gjorde vi oss redo för 2an och vi lyckades med 2...

Nyligt så brann det hos en bekant till mig. Vi känner inte varandra mer än genom gemensam vän. Vi pratar när vi ses och är glada. Nyligt så fick hon uppleva något som jag drömt så otroligt många mardrömmar om, huset brann ner och tog med sig två fyr...

Enkelt val. Jag gillar hanar bättre. De löper inte, de blir aldrig skendräktiga och de kan inte få valpar. Hanar har sina nackdelar de med, men jag tycker inte att de nackdelarna överväger fördelarna. Man kan säkert få en hane som är helt tiktokig ...

Oj aldeles för många egentligen. Saker som jag minns extra väl är nog när vi fick uppflyttet till lägre klass. Glädjetjutet i skogen när han tog målpinnen och hur bra han gick på lydnaden trots den tryckande värmen. Sen vann vi klassen också! Spåret...